Ut o gå hej o hå

Denna veckan har jag verkligen prövat benets styrka. Mappa och mormor har varit här tisdag-onsdag och då gick vi verkligen hur mycket som helst. Tisdagen ägnades åt först fika och sedan nästan två timmars sight-seeingpromenerandes i Norrköping. Runt vid alla vattenfall och upp och ner för backarna. Onsdagen tillbringade vi först vid Bergs slussar där vi gick runt och tittade och följde Göta kanal en bra bit längs slussarna. Vi åkte sedan till Vreta kloster och tog sedan en tur in till Linköping för välbehövlig matpåfyllning. De senaste dagarna har jag tagit mina morgonpromenader dock kortare än vanlgit eftersom de har varit med katt. De lyckas alltid smita ut och sedan ska de med. Mysigt har vi dock.

Nu är det en sen lunch på schemat.

Piller och profiter av John Virapen

För ett tag sedan fick jag ett tips av en kompis som driver Ringblommans Hälsocenter i Motala. Hon och hennes sambo är aktiva förespråkare för alternativmedicin och bra på att hitta information som man annars inte får reda på. Hon tipsade mig om att läsa tidningen 2000-talets vetenskap. Jag har än så länge inte läst jättemycket utan endast de gamla nummer de har publicerat på sin hemsida. Deras idé är dock att i deras tidning ska allt publiceras. Även det som är obekvämt för läkemedlesbolagen och andra företag. Via den sidan såg jag en annons för boken "Sjuka Pengar" av Peter Rost. När jag sedan var på biblioteket hittade jag en annan bok på samma tema och tänkte att det kan vara intressant att få läsa två olika historier på samma tema och se om de säger samma sak.

"Den andra boken" var den jag började med i helgen och jag tyckte absolut att jag måste dela med mig av den. Boken heter "Piller och prifiter" och är skriven av Johan Virapen. Virapen var länge chef i Sverige för läkemedlesföretaget Eli Lilly som tog fram Prozac och försökte föra in den kända medicinen Fluoxetin i världen och fick tills slut nog. I hans memoarer blir han en "whistleblower" där han hänger ut det spel bolagen ägnar sig åt för att få läkemedel godkända och dessutom få diagnoskriterier ändrade och utökade för att fler personer skall kunna bli ordinerade deras läkemedel. Han berättar också hur företagen aktivt lurar och mutar viktiga personer (läkare, konsulter för Socialstyrelsen) för att läkemedel ska bli godkända trots att de inte har ordentliga underlag för vilka fördelar och skador dessa ämnen har. Virapen hänger också ut sig själv eftersom han varit en av dem som genomfört allt detta.

Jag visste redan att eftersom mycket forskning och många tidningar och förlag får pengar av läkemedlesföretag så är det mycket som inte publiceras. Hur ska en tidning överleva om de stora annonsörerna försvinner. Jag trodde dock inte att man tog så lite hänsyn som författaren att man gör till den individuella människan i jakten på vinst.

Jag gillade den här boken eftersom den inte kändes som en pajkastning från en f.d. anställd utan faktiskt formulerar ett problem och föreslår lösningar på det. Själv äter jag nästan aldrig läkemedel numera av den anledning Virapen också beskriver i sin bok att mycket är faktiskt inte bra för oss. Sedan påverkas jag dock mycket av min tro som nyandlig på att sjukdomar i stor del kommer från själen och då är ett symptom på att något är känslomässigt "fel" mer än vad som står i boken om hur man väljer att framställa något kemiskt även om det finns i naturen bara för att det då inte går att patentera även om det självklart gör mig upprörd - dock inte förvånad . I min mening är tabletter framförallt symptomkontroll och sällan botemedel. Men jag gillar ändå denna bok eftersom jag också vet att symptomkontroll är viktigt det också. Jag tycker det är bra att Virapen säger att han inte är emot läkemedel i sig, han är själv diabetiker och har pacemaker, men att systemet som det är nu där lagarna skyddar företagen och inte patienterna är förkastligt. Han menar att vi ska kunna lita på att det vi får i oss är ordentligt forskat på och att ingen ska behöva sätta livet till på grund av att någon bara vill tjäna pengar. Vi ska få det bästa för oss! Rekommenderas varmt.

Avslutar med några citat:

För en tid sedan samtalade jag med men en lektör för ett känt tyskt vetenskapligt förlag. Redaktören var väldigt intresserad av min berättelse. Detta måste få publicitet, sa hon ivrigt, detta måste komma till allmänhetens kännedom. Hon var eld och lågor.
Jag svarade: "Bra, då förlägger ni alltså boken."
Hon skrattade hjärtligt och sa att det var omöjligt - när allt kom omkring levde företaget på annonser från läkemedelsindustrin. Förlaget i fråga ger ut medicinska standadverk. (s. 25)

Följande citat beskriver rättsprocesser mot läkemedelsföretag:

Ofta bryts sådana rättegångar i ett skede när det börjar brännas för läkemedelsjätten, när han måste lägga fram sina hemliga handligar, när en kännare av en sådan läkemedelsjättes inre liv får ordet [...] En rättegång som ett läkemedelsföretag inte kan vinna löser de genom att ingå en förlikning. Då slipper man att obehagliga fakta presenteras i domstolen. Det finns nästan ingen klagande som kan motstå de summor som en läkemedelsjätte är berädd att erbjuda vid en förlikning.

"... 75% av de ledande medicinska forskarna betalas av läkemedelsindustrin"

De riktigt bra citaten hittar jag inte just ny tyvärr. Får se om de dyker upp senare. Jag fick i alla fall lära mig att det egentligen var ett nederlag att Prozac såldes som anti depressiv medicin. Man ville ha fram det som bantningsmedel från början eftersom de då skulle tjäna mer. Att statistik förskönas. Av de 6000 som i en grupp av 11000 som skulle deltagit i undersökning av Prozac var det bara 287 st personer som deltagit på ett sådant sätt att undersökningen gällde. Och då fick man bättre resultat på placebo. Det talade man naturligtvis inte om för någon.

Kokonga

I helgen har jag kokongat. Verkligen kokongat! Ordet lärde jag mig av min föredetta kollega Erika en gång när vi diskuterade bostäder. Det är viktigt att kunna kokonga i dem sa hon. Vilket bra ord!! Man kan kokonga på olika sätt. Egentligen kam man förklara det med att kura ihop sig, få en känsla av att vara "inboad" och bara mysa. Tidigare i veckan kokongade jag eftersom jag inte mådde bra, i helgen för att det var regnmys. Mys!

I lördags tog jag motionsrundorna på stan. Inte att jag sprang runt o shoppade, det räknas inte. Utan jag gick verkligen. Jag hade fått för mig att jag såg en fotoautomat på Tornby köpcentrum och åkte först dit. Efter att ha plöjt igenom hela lokalen insåg jag att jag sett fel och åkte in till Linköping centrum. Jag parkerade vid Katedralskolan och gick in till affärsgatorna, tyo 7-8 minuters promenad, letade upp Expert och tog faktiskt helt godkända foton. Jag gick tillbaka och hämtade mina biblioteksböcker i bilen. Sedan knatade jag iväg till stadsbiblioteket och lånade nya böcker. På vägen tillbaka gick jag förbi Domkyrkan och kollade lite på tavlorna där. Sammanlagt 3-4 km blev det traskat.

Regnet kom när jag var på väg hem och det har hållt i sig resten av helgen först nu på måndag förmiddag har det börjat lätta.

Resten av lördagen och stora delar av söndagen tillbringade jag med en sprakande brasa i kaminen och tända ljus med en av börkerna jag lånat. Egentligen hade jag tänkt berätta om båda böckerna samtidigt men eftersom jag får lite besök imorgon kommer det dröja innan jag läst klart. Det tag dock väldigt mycket mer plats än jag trodde så det får bli ett eget inlägg.

Igår eftermiddag hade jag besök av Catarina en stud för en meditationsträff. Det var verkligen söndagskänsla igår. Efter besöket poppade jag popcorn, såg "How to kill a mockingbird" och Lie to me. Underbara söndag!

Baka hälsosamt

När jag bakar använder jag alltid fruksocker eller möjligtvis ekologiskt rårösssocker istället för vanligt socker. Problemet har varit hur jag ska kunna baka något med vanilj utan att tillsätta vaniljsocker men ändå slippa köpa de svindyra vaniljstängerna. För några år sedan hittade jag den här trevliga produkten på Hemköp i Växjö. De slutade sälja den där till min stora besvikelse men när jag var inne i Linköping och ändå besökte Hemköp där kom jag på att jag skulle se efter om de inte hade den där. Bingo! Det hade de. Ett utmärkt sätt att ersätta vaniljsocker. Detta är helt enkelt de vaniljfrön man hittar i vaniljstång på burk. 1/4 tsk ersätter 1 tsk vaniljsocker så burken som kostar 34 kr räcker i evighet.

Företaget som säljer denna lilla burk heter Khoisan Tea och är baserat i Sydafrika. www.khoisantea.com är adressen till dem.

Själslig friskvård

Det har jag ägnat mig åt ikväll. Jag älskar att måla och teckna. Jag hade tänkt måla men fastnade med en blyertsteckning istället. En grund till en ny målning blev det.Fastnade är verkligen ordet. Det finns inget som fångar mig och ger mig avkoppling som att skapa bilder i olika material. Jag började vid halv 5 och var klar halv tio. Däremellan, kom jag för en gångs skull ihåg att äta men annars var jag helt i min egen värld. Det är så frigörande att se hur bilden av sig själv nästn träder fram ur mina händer. Jag tänker inte så mycket. Jag bara gör. Det är som om bilden redan finns i pappret. Ibland är det som om jag ser strecken i pappret innan jag dragit dem. Ritar jag där så blir det oftast jättebra. I dag har jag för första gången lyckats teckna ett manligt andikte där man faktist tydligt ser att det är en man. Jag är riktigt nöjd och känner mig avslappnad.Dags att kalla in mina små och krypa till kojs.

Sov gott mina små vänner!

Duktig mig

Oj, vad jag har sovit inatt! Djupt och totalt drömlöst. Släppte ut katterna på morgonen och somnade sedan om, släppte in Tilda, gick och la mig.... blev väckt av Tilda som nyligen kommit på att det är trevligt att ha sällskap när hon äter..... Tog mig ur sängen och kollade mig ikapp på Hem till Gården på Tv4play. I eftermiddag har jag tagit mit lunkandes, gåendes och lite springandes två varv runt spåret. Fortfarande långt ifrån formen jag började få för två veckor sedan men klart bättre än i måndags. Nu ska här målas :)

Fina vänner

Det har varit en sannerligen underlig dag idag. Den började på topp och sedan dippade den. Har varit riktigt nere i skorna i eftermiddag och kväll. Jag är riktigt uttråkad känner jag och det gör mig ledsen. Jag har tre veckors semester, känner nästan ingen där jag bor och har heller inte råd att hitta på något. Skittråkigt!!

För en stund sedan hade jag dock en lång pratstunde med min underbara Tina och nu är jag lite piggare. Det är fint när vännerna känner på sig att man behöver dem. Det är hälsosamt att ha dåliga dagar ibland o vill jag ligga framför tvn i några dagar o "sura" så får jag göra det. Det vänder alltid efter ett tag ändå. Även om det är jobbigt när det är igång.

Tack min fina vän för att du finns!

Det är sommar!

Underbara svenska sommar! Vilken härlig dag och kväll jag har haft! Jag har varit riktigt aktiv idag och samtidigt slöat. Jag bestämde mig för att göra det jag vill göra och inte något jag måste göra. Bordet blev målat så långt det hann torka. Något lager till så är det klart!

Efter förra inlägget gav Tilda och jag oss upp i "skogen" (mer dunge) bakom vårt hus och plockade hallon. Igår insåg jag att under mina feberdagar har skogen exploderat av hallon. Det är vildhallon över allt! Vi höll till där nästan en timme i kvällssolen och plockade. När Tilda sedan blev blev lite skälld på och som hon trodde det jagad, hunden var koppla som en av motionärerna på vårt fina löparspår hade med sig, var det inte roligt längre. Fröken satte sig på en stubbe längre i i snåren o jamade och jamade och jamade. Jag tröttnade och vi gick hem. Jag frös in 224g, åt en del till kvällsfika och sparade resten av de drygt 500 g till frukost. Mumma! Jag kan också spräcka myten att det inte finns mask i vildhallon. Det finns det visst! Det har jag flera empiriska bevis på från kvällen. Dock mindre mask än man vanligen stöter på tycker jag....men, det finns faktiskt mask även i vildhallon.

När jag kom tillbaka vattnade jag hyresvärdarnas rosor. De är på semster i några dagar och då är det mitt jobb att sköta den mindre park våra hus ligger i. Tja.... jag ska vattna de växter som behöver vattnas. Sedan satte jag mig och läste först lite Kaj Pollak men fortsatte snart med Dan Browns förlorade symbolen. Jag har läst alla andra på engelska så det känna lite kosntigt att läsa den på svenska. Men det funkar. En riktig stund av vila och avslappning för själen blev det! Härligt med "föräldrafritt"!

Ha en underbar kväll!

Fniss

Att skratta är hälsosamt sägs det. Nu efter maten satt jag och kollade lite planlöst på Facebook på vad min vänner skrivit. En av dem hade ett citat hon hittat på www.shitmydadsays.com Jag tog mig vidare och läste lite. Uttrycken är något repetetiva och jag hittade inte många som inte innehåller orden shit, fuck eller aswhole. Ändå fann jag sidan riktigt roande och att den innehöll faktiskt en del klokheter. Och så skrattade jag!

Delar med mig av några:

‎"Just pay the parking ticket. Don't be so outraged. You're not a freedom fighter in the civil rights movement. You double parked."

"Here's a strawberry, sorry for farting near you...Hey! Either take the strawberry and stop bitching, or no strawberry, that's the deal."

"Don’t focus on the one guy who hates you. You don’t go to the park and set your picnic down next to the only pile of dog shit."

"Science and Mother Nature are in a marriage where Science is always surprised to come home and find Mother Nature blowing the neighbor."

Fröken duktig

Hualigen vad varmt! Det är vinstilla och 27 grader varmt i Gistad idag. Jag firar med att möblerera om hela huset. Duktigt! Igår kom morbror Staffan och kusin Stephanie på besök på deras väg upp till Stockholm. Med sig hade de två soffor till mig. Ut åkte den gamla, slitna, blekta soffan! För att det skulle fungera med de nya möblerna var jag dock tvungen att flytta de flesta möblerna i vardagsrummet. Katterna undrar vad i hela friden jag håller på med och tittar sig undrande omkring.

Jag är lite förvånad att det går så bra som det gör eftersom jag haft svårt att sova inatt med ett värkande ben. Men det ser ut som om det har gått över. Får se hur det blir ikväll. Känns som ett riktigt träningspass i alla fall att konka runt på möblerna själv. Duktig mig!!

Nu ska jag ut i solen och måla om soffbordet!

Nu kör vi!

Nu är det banne mig dags! För snart två år sedan var jag som vanligt upp och klättrade i mitt kök. Med mina 152 cm i strumplästen når man inte så högt.... Vid det aktuella tillfället skulle ett paket lekakulor hämtas ner från överskåpet som låg ovan på städskåpet. Istället för att ta en stabil trästol tog jag en fällstol från IKEA och ställde mig på. När jag nästan hade grepp om påsen insåg jag att jag skulle behöva ta ett steg till höger för att få ordentligt tag. Ett steg innebar att jag stod på kanten... På stora starka trästolar kan man göra så... inte på plaststolar från IKEA... bredvid stolen stod en 10 litersburk med väggfärg som jag använde till att grunda taveldukar med. Stolen välte och jag föll. På vägen ner slog jag i ryggen i köksbordet och satte mig sedan rakt på kanten till färgburken. AJ!!!!!!!!!!!!!!!!!! 12*27 cm mätte läkaren på jourläkarcentralen blåmärket till två dagar efter när jag åkte in. Jag trodde bara det var ett rejält blåmärke men eftersom jag var snurrig i huvudet o inte såg så bra för att det gjorde ont så tänkte jag att det kan ju vara bra att någon tittar på det i alla fall. 7 månader senare när jag fortfarande hade ont och det gått så längt att jag till slut inte kunde stå på benet över huvudtaget träffade jag en läkare som faktiskt förstod att jag nog inte hade ischias..... en inbuktning på 15 cm rakt in i skinkan som då kommit fram tydde kanske? på att något annat var fel. Hon remitterade mig till sjukgymnast och ortoped. När jag kom till ortopeden 4!!! månader senare dvs över ett år sedan jag fallit kudne han inte mer än hålla med allmänläkaren och sjukgymnasten att stora sätesmuskeln för modligen är av. Aj! Under den ligger det ett par tre små sätesmuskler som då istället måste kompensera för den stora. O när de gör det sväller de o tar större plats! O vad ligger under dessa muskler??? Jo ischias nerven. Åter igen...ja.... aj!

Under det första året som gick var jag sjukskriven för depression och höll mig mest hemma. Därför märktes det inte på samma sätt att jag hade ont förrän jag började må bra, skulle ta mig runt och börja arbeta igen. Kan man inte gå....så gör man inte det. Har man dessutom en nedsatt ämnesomsättning är det lätt att svälla upp. O det har jag gjort! Nu är det nya tag. Inte bara för att jag inte längre kan använda några av mina kläder. Det är jag faktiskt stolt över! En gång i tiden har jag kämpat med en släng av träningsbulimi som höll sig stark åren 2005-2007 så därför är jag glad över att jag ändrat mitt tankesätt. Visst vill jag komma i mina kläder igen med det är inte därför jag för ett par veckor sedan slog vad med min bror: vem av oss kan komma i hyfsad form snabbast? Detta spelar egentligen inte någon som helst roll utan är bara en lite kul motor. Den egentliga anledningen är att den 9 augusti börjar jag mitt första fasta jobb någonsin på en förskola i Linköping. Detta innebär att jag måste kunna röra på mig obehindrat. Det är mycket lyftande, stående, gående, springade ibland, rörelsen stå-sitta på huk- sitta på golv-stå-sitta på huk... Detta kan jag inte göra utan smärtstillande idag! Inte i närheten! Eftersom jag avskyr kemiska mediciner från djupet av min själ har jag bestämt mig. Benet har blivit så pass bra att jag nu kan promenera lite längre sträckor än tidigare och faktiskt också ta några löparsteg på löparspåret bakom mitt hus (Ja det ligger verkligen inte mer än 100 meter bakom mitt hus) så ska jag börja försöka få igång benet så pass mycket att jag kan arbeta utan att behöva smärtstillande det är mitt mål. Gör det att jag också får bättre plats i mina kläder hade ju det också varit trevligt. 5-6 kilo lättare Sofie skulle förmodligen minska smärtan ytterligare då benet inte behöver arbeta lika hårt.

Jag vill också arbeta med att leva så hälsosamt för hela mig. Därför kommer jag också att publicera andra hälsofunderingar jag har än "bara träningsmässiga". Bloggen skaffar jag egentligen för mig själv. Jag vill ha någonstans att dokumentera mina framsteg på för mig själv. Kanske också få tips från andra när det är motigt och en klapp på axeln när det är bra.

Steg för steg mot ett piggare jag :)